Vad är uppsägningstid och hur fungerar det?

Uppsägningstid är den period ett abonnemang fortsätter att gälla efter att du har sagt upp det. Det innebär att du behöver betala för tjänsten under uppsägningstiden, oavsett om du vill fortsätta använda den eller inte.

Att hålla koll på uppsägningstiden och vara proaktiv innan du säger upp ett abonnemang är viktigt för att undvika onödiga kostnader. Den här artikeln förklarar vad uppsägningstid innebär, hur det fungerar i praktiken och vad du bör tänka på innan du avslutar ett abonnemang.

Vad uppsägningstid är - detalj för detalj

Ett abonnemang som har uppsägningstid inskrivet i avtalet avslutas inte samma dag som du säger upp det. I stället fortsätter avtalet att gälla under en bestämd period efter uppsägningen, vilket innebär att du fortfarande betalar för tjänsten och normalt också kan använda den under samma period.

Uppsägningstid förekommer ofta i avtal för exempelvis bredband och mobilabonnemang. Den är i regel 30 dagar eller kortare, även om det kan variera mellan olika operatörer, abonnemang och avtal. Därför är det viktigt att kontrollera villkoren innan du tecknar, säger upp eller byter leverantör.

När uppsägningstiden har löpt ut avslutas abonnemanget automatiskt, så länge det inte finns andra villkor som påverkar avslutet. Ett vanligt exempel är bindningstid, som kan göra att abonnemanget fortsätter att gälla längre än själva uppsägningstiden.

Det här innebär uppsägningstid i detalj:

• Du säger upp abonnemanget, men det avslutas inte omedelbart.
• Abonnemanget fortsätter att gälla under uppsägningstiden.
• Du behöver vanligtvis betala för tjänsten under hela uppsägningstiden.
• Du har normalt tillgång till bredbandet fram till slutdatumet.
• Uppsägningstiden är ofta en månad eller 30 dagar, men kan variera.
• Bindningstid kan påverka när abonnemanget faktiskt kan avslutas.

Maximal uppsägningstid enligt lagen

För konsumentavtal inom telefoni och bredband får uppsägningstiden vara maximalt en månad. Det följer av reglerna i lagen om elektronisk kommunikation och innebär att en operatör i normala fall inte får kräva längre uppsägningstid än så för ett abonnemang som tecknats av en privatperson. Reglerna började gälla den 1 maj 2014 och gäller därför avtal som tecknats efter detta datum.

Lagen finns för att skydda konsumenter från oskäliga villkor, exempelvis att behöva betala i flera månader för en tjänst de inte längre vill ha. Det är dock viktigt att skilja på uppsägningstid och bindningstid, eftersom dessa två villkor lätt förväxlas.

För företagsabonnemang ser reglerna annorlunda ut, eftersom företag i regel inte har samma konsumentskydd som privatpersoner. I standardiserade avtal är uppsägningstiden ofta mellan en och tre månader, men som företagare är det extra viktigt att läsa igenom avtalsvillkoren noggrant innan du tecknar eller säger upp ett abonnemang.

Skillnaden mellan bindningstid och uppsägningstid

Bindningstid och uppsägningstid är två avtalsvillkor som lätt förväxlas, men de betyder inte samma sak - däremot ingår båda i regel i samma avtal. Därför är det viktigt att ta förstå skillnaderna mellan detta i samband med att du tecknar eller säger upp ett abonnemang.

• Bindningstid är den period då du är bunden till avtalet och normalt måste betala för bredbandet, även om du vill avsluta tjänsten i förtid. Bindningstiden är alltså själva avtalsperioden du har gått med på, exempelvis 12 eller 24 månader.
• Uppsägningstid är däremot den tid abonnemanget fortsätter att gälla efter att du har sagt upp det. Om du exempelvis har en månads uppsägningstid behöver du vanligtvis betala för bredbandet under den perioden, även om du redan har meddelat operatören att du vill avsluta tjänsten.

Förväxla inte uppsägningstid med bindningstid

Ett av de vanligaste misstagen bland konsumenter inom telekom och bredband är att man förväxlar uppsägningstid med bindningstid. Dessa två avtalsvillkor brukar båda gälla för olika abonnemang, men är två vitt skilda saker och påverkar när och hur man kan avsluta ett abonnemang.

Vi förklarar:

• Bindningstid är den period då du är bunden till avtalet. Under den tiden behöver du normalt betala för abonnemanget oavsett om du vill fortsätta använda tjänsten eller inte. Om du säger upp ett abonnemang innan bindningstiden har löpt ut kan du därför behöva betala för den tid som återstår.
• Uppsägningstid är i stället perioden efter att du har sagt upp abonnemanget. Det innebär att abonnemanget fortsätter att gälla under en viss tid innan det avslutas helt. För privatpersoner är uppsägningstiden för bredband och telefoni normalt högst en månad.

Exempel på ett abonnemang med båda villkoren

Om du tecknar ett abonnemang med 12 månaders bindningstid och en månads uppsägningstid är du bunden till avtalet under det första året. Det betyder att du normalt behöver betala för abonnemanget under hela bindningstiden, även om du skulle vilja avsluta tjänsten tidigare.

Om du exempelvis tecknar abonnemanget den 1 januari löper bindningstiden vanligtvis till den 31 december. Säger du upp abonnemanget först efter att bindningstiden har gått ut börjar uppsägningstiden att räknas från uppsägningsdatumet.

Har du en månads uppsägningstid och säger upp avtalet den 1 januari kan abonnemanget därför fortsätta att gälla och kosta fram till slutet av januari. Bindningstiden avgör alltså hur länge du är bunden till avtalet, medan uppsägningstiden avgör hur länge abonnemanget fortsätter efter att du har sagt upp det.

Tvister gällande uppsägning

Tvister kring uppsägning av abonnemang uppstår ofta när kunden och operatören har olika uppfattning om när abonnemanget faktiskt sades upp. Det kan exempelvis handla om att kunden anser sig ha sagt upp sitt avtal via telefon, mejl eller chatt, medan operatören saknar registrering av uppsägningen.

I praktiken är det därför viktigt att kunna visa att uppsägningen har gjorts. Som kund bör du alltid spara någon form av bekräftelse, exempelvis ett mejl, chattlogg, ärendenummer eller skriftlig bekräftelse från operatören. Säger du upp abonnemanget via telefon kan det vara klokt att be kundtjänst skicka en skriftlig bekräftelse direkt efter samtalet.

För att undvika problem bör du även kontrollera vilket slutdatum operatören registrerar för abonnemanget. Då minskar risken för missförstånd, fortsatta fakturor eller tvist om när uppsägningstiden började räknas.

Om du och operatören inte kommer överens bör du först reklamera skriftligt till operatören. Förklara vad du anser är fel och bifoga eventuell dokumentation, exempelvis bekräftelse på uppsägningen. Om tvisten inte löses kan du som konsument vända dig till Telekområdgivarna för vägledning eller anmäla ärendet till ARN, Allmänna reklamationsnämnden.